Försvarsminister Peter Hultqvist vid ett besök hos Armens Jägarbataljon i Arvidsjaur. Foto Kent Norberg.
Försvarsminister Peter Hultqvist vid ett besök hos Armens Jägarbataljon i Arvidsjaur. Foto Kent Norberg.

Pressmeddelande från Försvarsdepartementet

2020-10-12 08:32

Överenskommelse om förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation.
Publicerad 12 oktober 2020.

Regeringen kommer i den kommande propositionen "Totalförsvaret 2021–2025" att föreslå förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation. Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn, Dalregementet (I 13) i Falun och Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå med utbildningsdetachement i Östersund återinrättas.

  • Beslutet vilar på en överenskommelse mellan regeringen samt C och L.

  • Återetableringen under perioden 2021–2025 av Norrlands dragonregemente i Arvidsjaur motiveras av den utökade grundutbildningen som följer av organiseringen av två norrlandsjägarbataljoner. Med utökad utbildning i Arvidsjaur av norrlandsjägarbataljoner särskilt utformade och utbildade för att verka i subarktisk miljö förstärks också den militära närvaron och förmågan i övre Norrland liksom möjligheterna att verka på Nordkalotten.


Ett amfibieregemente i Göteborg behövs för att bereda plats åt och utbilda den amfibiebataljon som föreslås etableras på västkusten. En permanent militär närvaro på västkusten är också viktig av operativa skäl, inte minst för att skydda hamnområden och förbindelserna västerut. För att återetablera Älvsborgs amfibieregemente kommer en successiv omfördelning av personal att genomföras, främst från amfibieregementet i Berga. Återetableringen av Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg avses ske under perioden 2021–2025.

Återetableringen under perioden 2021–2025 av Upplands flygflottilj skapar en mer robust basorganisation samt skapar förutsättningar för en eventuell tillväxt inom flygvapnet på längre sikt med permanent basering av stridsflyg. Nuvarande personal vid Luftstridsskolan kommer att fördelas mellan organisationsenheterna Luftsstridsskolan och Upplands flygflottilj.

Dalregementet i Falun och Västernorrlands regemente i Sollefteå är motiverade framförallt av militärgeografiska skäl samt ur beredskapshänseende. Regementena föreslås återetableras senast 2022 för att nå full kapacitet under perioden 2026–2030. Regementena bör ha en utbildningskapacitet om cirka 200–250 inryckande värnpliktiga årligen. De värnpliktiga bör i största utsträckning uttas regionalt för att bland annat säkerställa hög beredskap vid krigsförbanden.

Det finns ett tydligt behov av förband för skyddet av de västliga förbindelserna via västra Svealand till Osloområdet samt via Jämtlands län till Trondheim. Det finns också behov av förband för skyddet av viktiga totalförsvarsanläggningar. Dalregementet i Falun återetableras för att utbilda två lokalförsvarskyttebataljoner för skyddet av förbindelserna till Oslo och för skyddet av viktiga totalförsvarsanläggningar. Försvarsmakten avses få i uppdrag att redovisa hur hemvärnsverksamheten vid Dalregementsgruppen ytterligare kan utvecklas och stärkas, till exempel genom fortsatt utveckling av särskilda funktioner eller verkanssystem inom ramen för hemvärnet.

Västernorrlands regemente i Sollefteå etableras för att utbilda två lokalförsvarsskyttebataljoner för skyddet av förbindelserna till Trondheim. Ett utbildningsdetachement, Jämtlands fältjägarkår (motsvarande bataljon), förläggs till Östersund. Grundutbildningen av totalförsvarspliktiga ska ske i såväl vid Västernorrlands regemente i Sollefteå som i Östersund. Det är mot bakgrund av det strategiska läget viktigt att i fredstid förstärka den militära närvaron i Östersund, med bland annat utbildning av värnpliktiga. I det sammanhanget behöver också möjligheten att använda infrastruktur kopplad till flygplatsen på Frösön säkerställas. Östersund har en strategisk betydelse för Försvarsmaktens framtida utveckling.

För att omhänderta de ökade utbildningsbehoven som följer av fler artilleribataljoner återetableras Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn med Villingsberg som skjutfält. Regementet ska ansvara för utbildning av två till tre artilleribataljoner för bland annat brigaderna i södra Sverige. Etableringen föreslås inledas i perioden 2021–2025 för att nå full kapacitet under perioden 2026–2030.

  • På sikt finns behov av ytterligare militär förmåga i övre Norrland i form av till exempel särskilda gränsjägarförband. Ytterligare militär närvaro och förmåga är även motiverat ur säkerhetspolitiskt hänseende. Inför försvarsbeslutet 2025 bör därför Försvarsmakten ges i uppdrag att redovisa en analys av hur en förmågeförstärkning bäst skulle kunna se ut i Norra Lappland. I redovisningen ska Försvarsmakten bedöma konsekvenser avseende bland annat operativ förmåga och ekonomi. Förmågeförstärkningen ska utbildas för att verka i subarktisk miljö och ska också kunna verka på Nordkalotten inom ramen för det trilaterala samarbete mellan Finland, Norge och Sverige.


Utökning av eller ny verksamhet vid Försvarsmaktens skjut- och övningsfält miljöprövas i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Flera av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält har höga naturvärden och en rik biologisk mångfald. Försvarsmakten, och Fortifikationsverket som äger marken, ansvarar för att förvalta områdenas naturvärden i skötsel- och skogsbruksplaner i enlighet med lagstiftning och övrig styrning.


Skriv ut: