Restaurerade trädgårdar i Gallejaur invigdes

Köksträdgården vid Anders Larsagården. Foto: Lennart Öhman.

Söndag 10 augusti samlades trädgårdsintresserade för att tillsammans med Stiftelsen Systrarna Karlsson i Gallejaur, Gallijar-Järvlia kulturbygdsförening, Arvidsjaurs Trädgårdssällskap och Studieförbundet Vuxenskolan delta i en dag där de restaurerade trädgårdarna invigdes.

400 personer strosade runt och beundrade växter i trädgårdarna och tittade in i hus och andra byggnader där guider visade runt.

Kultur-och natrureservatet Gallejaur bildades 2008 och sedan dess har arbetet pågått för att göra reservatet till ett besöksmål. Gallijar-Järvlia kulturbygdsförening har varit en viktig del i detta arbete.

Stiftelsen systrarna Karlsson i Gallejaur förvaltar de största gårdsmiljörena vid Anders Larsagården, Karlssons och Forslunds  gårdar med tillhörande trädgårdar som varit helt eller delvis igenvuxna.

Elisabeth Lax, kulturchef NLL, Kristina Grubbström, ordförande stiftelsen systrarna Karlsson i Gallejaur och Crister Lövgren, ordförande Gallijar-Järvlia kulturbygdsförening. Foto: Lennart Öhman.

Invigningsceremonin inleddes med att Kristina Grubbström, ordförande i Stiftelsen och Arvidsjaurs Trädgårdssällskap hälsade välkommen och presenterade programmet. Hon berättade också lite om arbetet som lett fram till projektet och om det stora intresset i samhället för trädgårdar.

Elisabet Öberg, Hushållningssällskapet. Foto Lennart Öhman.

Elisabet Öberg, hortonom vid Hushållningssällskapet, berättade om trädgårdshistorien i norr där man kan konstatera att det hände många spännande saker väldigt tidigt, bl a hade man provodlingar i Piteå redan på 1890-talet. Där odlades Quinoa, en ört som härstammar från Sydamerika och är släkt med spenat och rödbeta. Den finns i många olika färger och storlekar och har ett högt näringsvärde med mycket bra proteiner, nyttiga fettsyror, mineraler och vitaminer. Quinoa innehåller mest protein av alla fröer och är alltså ingen ny växt men troligen något som fallit I glömska och lanserats som en nyhet.

Hon pekade också på den betydelse som SJ:s planteringar vid järnvägsstationerna haft och att Hushållningssällskapet tidigt anställde trädgårdskonsulenter som hjälpte till med planering av trädgårdar och gav stöd till privatpersoner och organisationer som ville odla.

Hushållningssällskapet som har firat 200-årsjubileum och Arvidsjaurs Trädgårdssällskap, som bildades 1942, har bägge haft en viktig roll när det gällde att uppmuntra till odling, både av nyttoväxter och prydnadsväxter.

Birgitta Öster, landskapsarkitekt, berättade mer om hur det treåriga projektet har genomförts. Arbetet var stundtals ett riktigt detektivarbete med inventering av växter, genomgång av gamla foton och annan dokumentation för att komma fram till vad man odlat i dessa trädgårdar och hur de varit anlagda. Röjning av mycket sly och tillvaratagande av växter som inte längre finns i dagens plantskolor har tagit mycket tid. Vissa arter hade man hämtat direkt från naturen, andra hade man beställt från fröfirmor och eftersom beställningssedlar finns kvar har man kunnat få ett bra stöd i inventeringen.

Eftersom allt trädgårdsarbete tar tid har det varit viktigt att kunna hålla på i tre år. Nu finns en rapport och en skötselplan som syftar till att spegla ett norrländskt nybygges framväxt och särskilt de villkor som var rådande i Gallejaur by och Norrlands inland under 1950- och 60-talen.

Skötselplanen syftar till att...

• ... bidra till helhetsmiljön i kulturreservatet Gallejaur by
• ... att utgöra underlag för fortsatt förvaltning och skötsel av trädgårdarna i reservatet.

Elisabeth Lax, kulturchef på Norrbottens Läns Landsting, höll invigningstalet där hon talade om det gemensamma ansvar som kommunen, landstinget och länsstyrelsen har för att bevara genuina kulturmiljöer och göra dem tillgängliga för besökare. Hon poängterade hur viktiga trädgårdarna är för helhetsmiljön i Gallejaur och att de kommer att vara en betydelsefull förutsättning för en framtida genbank där det biologiska kulturavet för den nordliga delen av landet ska kunna bevaras. Elisabeth tackade också för det fantastiska arbete som utförts av Gallijaur-Järvlia kulturbygdsförening under ledning av dess ordförande Crister Lövgren. Elisabeth avslutade med dikten ”Mellan rönn och syren” av Zacharias Topelius.

Efter invigningstalet planterade Elisabet Lax och Crister Lövgren en rönn i hörnet av Anders Larsagårdens köksträdgård och besökarna bjöds på panacotta, färska bär och rabarberkompott.

Crister Lövgren och Elisabet lax har planterat rönnen som skall påminna om invigningen av trädgårdarna. Foto: Lennart Öhman.

Under dagen kunde man strosa runt och besöka de olika stationer där man mötte Maria Sandström, trädgårdskonsulent som skrivit boken ”Trädgård i kallt klimat”, Göran Westerlund som berättade om komposteringsmetoden Bokhasi, Marie Olausson, tidskriften ”Trädgård i norr”, Arvidsjaurs Trädgårdssällskaps medlemmar med försäljning av perenner och grönsaker och tillverkning av trädgårdsdekorationer.
Utställningen om trädgårdarna i Gallejaur visades i infobyggnaden där man också kunde köpa mat och fika.

Tankar finns att göra en årligen återkommande trädgårdsdag med olika teman. När utvärderingen är gjord kommer beslut att tas.

Ett nätverk för lappländska trädgårdar och parker är bildat och där deltar stiftelsens ordförande för ett framtida samarbete i större skala.