"Det finns ekonomiska och miljömässiga vinster att göra..."

2013-10-23 10:30



Sopor överallt och egna bränngropar i Mwanga. "Här finns mycket att jobba på anser tekniske chefen Heikki Kairento och avfallschefen Johan Åberg. Foto Kent Norberg. 

 

-Insamling av plastflaskor, metallskrot och papper skulle ge stora miljömässiga och ekonomiska vinster i Mwanga!

Det konstaterar tekniske chefen Heikki Kairento och avfallschefen Johan Åberg, efter att ha besök i distriktet nyligen.

 

Besöket ingår i projektet "Keep Mwanga clean", som är en del i ett partnerskap med Mwanga, Tanzania, finansierat av ICLD (Internationellt Centrum för Lokal DemArvidsjaurs kommuns avfallschef Johan Åberg och tekniske chefen Heikki Kairento i samtal med Mwangas partnerskapsrepresentanter i nyinvignds Lärcentra, Mwanga. Foto Kent Norberg.okrati).

Johan och Heikki har tillsammans med Mwangas avfallschef Neema William Mgweno tittat på hur miljön ser ut i dag i distriktet och diskuterat olika tänkbara lösningar för att förbättra sophanteringen:
-Vi framförde en uträkning som handlar om att ta vara på plast, metallskrot och papper, säger Heikki.

I distriktet bor 150 000 invånare som förmodas dricka minst en flaska vatten per dag:
-Det finns inget pantsystem utan flaskorna bränns upp. Ofta i bränngropar på sin egen gård, säger Johan.


En vanlig syn i Mwanga distrikt... Men det finns möjligheter, enligt Johan och Heikki: "För inte allt för många år sedan slängde även vi svenskar skräp i sjöar och i skogen" säger Johan. Foto Kent Norberg.


Däremot finns det ett företag i Dar Es Salaam som köper upp plast för 400 tanzaniska shilling per kilo.

Om vi då räknar... Varje person förbrukar minst en plastflaska vatten i snitt per dag a´15 gram, gånger 150 000 invånare. Det ger 2,25 ton plast per dygn. På ett år blir det 821 ton:
-Multiplicerad man det med vad man får för plast, per kilo, ger det 328 miljoner t-shilling årligen! säger Heikki och ser stora ekonomiska möjligheter för befolkningen.

Lågt räknat, att endast 10 procent av plasten samlas in, skulle det lika fullt innebära 32,8 miljoner i deras valuta:
-En beräkning visar att efter kostnader för transport, förvaring, rivning och pressning blir ungefär häften av försäljningssumman kvar. Alltså 16 miljoner t-shilling. Det skulle mer än fördubbla deras nuvarande totala avfallsbudget, och skapa nya förutsättningar att jobba vidare med ett renare Mwanga!

Till det ska även läggas presumtiva återvinningsvinster för läsk- och konservburkar och annat metallskrot (700 t-shilling per kilo) samt papper. 

I dagsläget är det tänkt att två anställda, med en liten lastbil till hjälp, ska klara av att sköta sophanteringen i hela distriktet:
-Det finns med andra ord en hel del att jobba på... säger Johan, som tillsammans med Heikki besökt en hampafabrik i Mwanga, där det finns en maskin som skulle klara av att pressa och göra balar av plastflaskor.

Heikki Kairento och Johan Åberg, i Mwanga distrikt. Foto Kent Norberg
Heikki Kairento och Johan Åberg, i Mwanga distrikt. Foto Kent Norberg.

-Vi har sett att det går att finansiera framtidens sophantering, i betydligt större skala, med ett vinstgivande recyclingsystem. Det har vi presenterat för vår projektpartner. Nu återstår det att se om vår idé går att förverkliga... säger Heikki.

Mwangadelegaterna vid ett besök på *Återvinningscentralen i Arvidsjaur, i höst. Foto Kent Norberg.
Mwangadelegaterna vid ett besök på Återvinningscentralen i Arvidsjaur, i höst. Foto Kent Norberg.

 

Fakta:
Keep Mwanga Clean - handlar om att utbyta kunskap om sophantering och miljötänk. Istället för att bränna sopor försöker projektet hitta möjligheter för att återanvända och även tjäna pengar på plast, metaller och papper. Här sker ett nära samarbete med återvinningscentralen i Arvidsjaur. Projektet pågår till 2016.

 


Skriv ut: