Evelina Kristoffersson flyttade från stortsadsbruset och öppnade frisyrsalong i Arvidsjaur.
Företagsreportage:
Evelina Kristoffersson fixar frillan åt Viola Granström. Foto Kent Norberg.
Evelina Kristofferson föddes i Stockolm på åttiotalet. Hon utbildade sig till frisör och jobbade bland
annat på Björn Axén, en av Stockolms största hårsalonger. När hon funderat ett tag på att lämna Stockholm för att "komma bort från bruset", bestämde hon sig för att flytta till Halmstad. Det är en förhållandevis liten stad på västkusten, som hon besökt flera gånger. Det gick ganska snabbt att få ett jobb på en större salong. Sedan var flytten ett faktum.
Efter ett par år på västkusten träffade hon en framtida Arvidsjaursbo, en militär som var destinerad för Arméns Jägarbataljon. Och som i sagan övervann kärleken allt! Evelina lät sig övertalas att flytta till Arvidsjaur, även om hon faktiskt var skeptisk till en början. Hon fick jobb direkt på en salong i Arvidsjaur och trivdes bra. Sakta började idén om ett eget företag med eget koncept ta form.
Lokalen ligger centralt.
Drömmen realiserades genom att en fantastisk lokal, i ett gammalt fint hus på Storgatan blev ledig. Lokalen förmedlade lugn och rymd och passade Evelinas koncept perfekt. Evelina är extremt mån om att erbjuda sina kunder kvalitet och stabilitet, ett tänk som hon delar med många företagare i Arvidsjaur. Relationen med kunden är viktig för henne, både när det gäller återkommande och tillfälliga kunder.
-Att flytta till Arvidsjaur är det bästa jag gjort, jag älskar vintern" säger hon och berättar att de nu bor i ett hus på landet där det bara är några steg till vildmarken.
Rymliga och luftiga lokaler...
Framtidsplaner upptar en stor del av Evelinas tid. Salongen är modern, men hon vill hela tiden utvecklas och växa. Bland annat ny utrustning, nya tekniker och produkter och sökandet efter en partner som erbjuder kompletterande tjänster står på agendan.
Storstadsbruset är numera långt borta, och Evelina saknar det inte:
-Här är det knäpptyst säger hon och skrattar...
Text Erika Forsberg
Foto Kent Norberg