Herrsegrare: Martin Lundgren, Östra Kikkejaur, hissas i luften efter sin seger i renskötartävlingen.
Vaino Persson, Semisjaur/Njarg, vann till slut damklassen i lassokastning. Detta efter en tidsmässig rysarduell mot Jennie Granberg, Östra Kikkejaur.
I herrklassen, som består av två moment: skytte och lasso, såg Martins storebror Patrik ut att bli farlig för slutsegern. Han ledde nämligen skyttet, men rasade i listan när det kom till lassokastningen.
Damsegrare: Vaino Persson, Semisjaur/Njarg.
Damtvåa: Jennie Granberg, Östra Kikkejaur.
Storstämningshelgens arrangörer kunde glädja sig åt ett vackert sensommarväder. Det lockade en ansenlig grupp åskådare till Lappstaden, för att titta på tävlingarna, äta suovaskebab och mingla.
Storstämningshelgen i Arvidsjaur.
"Lappskor".
Patrik Lundgren koncentrar sig..
Vaino Persson.
Mingel i Lappstaden i Arvidsjaur.
Sara-Maria i vacker dräkt.
Åskådare på Storstämningshelgen i Lappstaden.
Nyheter i Norrs reporter Bertil Sundqvist i jobbartagen. Foto Kent Norberg.
Gott med suovaskebab!
En av de mer rutinerade besökarna var Anna-Greta Carlsson, Mausjaur sameby. Första besöket var innan hon lärt sig gå...
-Men första gången jag minns Storstämningen var jag 3 år. Sedan dess har jag inte missat så många sådanana här högtidshelger. Förutom då jag jobbat på annan ort förstås..
Minnesgod. Anna-Greta Carlsson. Foto Kent Norberg.
Anna-Greta är en levande uppslagsbok. Hon minns och hon kan sin historia. Bland annat berättar hon att samernas Storstämningshelg firats sedan 1600-talet:
-Ja, så gammal är jag ju intem ha, ha.. Men på den tiden höll de till i området vid Gamla prästgården. Det finns fortfarande lämningar kvar där än. Mina föräldrars mormorsmor och farmorsmor ligger begravda där.
Under 1900-talets tidigare del flyttades dock firandet till nuvarande plats i Lappstaden.
Akkanålke "heligt berg".
Anna-Greta berättar vidare om släktingen "Rika Maja", Mausjaur. Även hon ska ligga begravd i Gamla prästgådens lämningar. Men hon var inte nöjd med den begravningen...
-Nej, hon var nåjd, av den gamla tron och ville begravas på det heliga berget Akkanålke, där hon hade sina offerplatser.
Begravning i vigd jord var med andra ord inget för Rika-Maja. Men om så skulle ske spådde hon att hela hennes enorma renhjord skulle gå igenom isen, vid flytten ner till "Havsträsket", i Skellefteå/Byske-området.
Gamla prästgården är numer ett hembygdsområde, där folk samlas på midsommar och som här; vid Valborgsmässofirande.
Mot sin önskan begravde Majas enda dotter (och svärson) henne i Gamla prästgårdens begravningsplats vidga jord:
-Påföljden blev att när det var dags att flytta renhjorden ner till kusten, såg renskötarna en syn.. De såg Rika-Maja som manade på sina renar ut på havets svaga is. Där gick renarna mot sitt grymma öde och Majas enda dotter och svärson blev arvlösa.
En grym historia..
-Visst. Men de lyssnade ju inte på hennes sista vilja.