Informatörer i Bryssel. Artikel 5: Anna Hedh, Europaparlamentet

Tidigare artiklar. Nr1  Nr2  Nr3  Nr4


Anna Hedh. Foto Kent Norberg.

Anna Hedh, tillhör gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet.

 

Hon är ledamot i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, rättsliga och inrikes frågo. Samt ledamot i delegationen för förbindelserna med det palestinska lagstiftande rådet.

Hon äver vidare suppleant i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd samt delegationen för förbindelserna med länderna i Centralamerika.

Anna brinner för frågor som:
• Miljö och klimat
• Människohandel
• Maffians framfart
• Alkohol- och narkotikapolitik

Har t ex jobbat med tjänstedirektivet -  vad som ska gälla vid utbyte av tjänster mellan länder. Förslag till regler som att t ex flytta runt med sina tjänster och ha sina löner, arbetsmiljöregler osv. Anna berättade att hon är stolt över att ha varit med och påverkat så att företag får utföra sina tjänster var de vill men de får rätta sig efter de regler som gäller i det land de arbetar/kommer till.


Informatörer utanför parlamentsbyggnaden i Bryssel.

Andra frågor i inre marknadsutskottet som Anna jobbat med är t ex; leksakssäkerhetslagstiftning, TV-reklam och SMS-lån. Gällande SMS-lån fick hennes arbetsgrupp igenom en minimilagstiftning som säger att man måste göra en kreditprövning för SMS-lån, inte säga ja direkt utan vänta 30-minuter samt ge information om räntesatser mm.

En fråga där socialdemokraterna reagerat och försökt påverka gäller frågan om att alla konsumentskyddsregler ska slås samman, så alla länder inom EU har samma regler. De håller med om att samma regler i alla länder skulle underlätta:

-Men vi ser också så olika ut idag, har hunnit olika långt vad gäller konsumentskydd. Sverige, England och Danmark ligger långt fram medan andra knappt har reglering. Ska man då mötas i mitten får flera länder försämrat konsumentskydd.

Socialdemokraterna har jobbat för att alla ska ha en miniminivå och sen höja den frivilligt steg för steg. De har inte fått igenom det ännu men jobbar vidare med frågan.


EU-parlamentet, i miniatyr.

Männen i majoritet
I  parlamentet är män över 55 år i majoritet, vilket kan bli ett problem. Parlamentet ska representera Europas befolkning men gör inte det och det avspeglar sig i lagstiftningen. Det är dock bättre kvinnlig representation denna mandatperiod med 29,5 % kvinnor. Det finns ännu inga kvinnor på högre poster, som t ex talman.

Lobbying i parlamentet
15000 heltidsanställda lobbyister finns i parlamentet som alla försöker sälja sin sak.. Det är främst industrin och större företag  som har  råd att ha anställda lobbyister. Finns också från olika organisationer, som t ex nykterhetsrörelse och fredsrörelsen. Men det gör ju att industrin har företräde och kan påverka mer än andra.

Exempel – alkoholstrategin påverkades då alkohollobbyister påstod att 300 000 jobb skulle försvinna om EU skulle införa en restriktivare alkohollagstiftning.

Genom lobbying har man också fick ner andelen av budget som går till jordbruket från 48% till idag på 32%. Men fortfarande finns det mycket vi måste förändra i jordbrukspolitiken, enligt Anna.

1 månad i parlamentet
Anna befinner  sig i Parlamentet måndag till torsdag. Ledamöterna får inte bo i Bryssel, de ska ha kontakt med sitt hemland och människorna samt sitt parti – för att kunna sprida budskapet.

2 veckor arbetar man i olika utskott.  Det finns 20 fasta utskott samt extra utskott såsom  finanskrisutskottet.

Politiska grupper träffas 1 vecka per månad. Alla sossar inom EU ska enas om hur de ska rösta mm.

1 vecka i månaden förflyttas alla till Strassbourg för att rösta om det de jobbat med under månaden.
Anna påpekar att inte heller hon tycker om att hela EU förflyttas till Strassbourg, vilket kostar 20 miljoner per år i transporter och boende.

Kommunikationen med hemlandet
Anna får ofta höra att folk hemma tycker det är långt mellan Sverige och EU, vilket hon tror beror på dålig kunskap:
-Vi är alla med och blir påverkade av de beslut som fattas inom EU. Därför är det extra viktigt att vara ute i skolor och på andra ställen och berätta om EU och parlamentet, säger Anna och fortsätter:
-Ungdomarna är ju dessutom de som ska leva med de beslut som fattas idag.

Anna jobbar med tre gymnasieklasser över längre tid för att få ett ungdomsperspektiv och tar med det tillbaka till parlamentet. Hon har också mycket kontakt med facket.

Med allmänheten försöker Anna hålla kontakten via Twitter, Facebook, bloggar, hemsida och besöksgrupper.

Höger och vänster inom EU
Anna upplever att det är en tydligare skillnad mellan vänster och höger inom EU än hemma i Sverige. Moderaterna och KD har störst makt medan Socialdemokraterna och vänstern sätter käppar i hjulet. Det enda man är överens om är "Strassbourgs icke vara" samt att jordbrukspolitiken måste förändras.

-Jag  vill ha ett EU som koncentrerar sig på de gränsöverskridande frågorna och inte fem länder som sätter agendan.

Fakta Europaparlamentet (www.europarl.europa.eu/news/public/default_sv.htm)
Europaparlamentet - som är den enda direkt folkvalda EU-institutionen - inledde sin verksamhet på 1950-talet, i mindre skala än i dag. Europaparlamentet hade bara begränsad makt i starten, men dess storlek och betydelse har vuxit under de senaste 50 åren. Europaparlamentet har i dag inflytande vad gäller alla viktiga EU-frågor. Att studenter som vill studera utomlands får stöd, att farliga kemikalier förbjuds, att nationella fotbollsmatcher visas på allmänna TV-kanaler - detta är bara några exempel på beslut som fattats och som direkt påverkar allas vår vardag.

Parlamentets organisation
Europaparlamentet är den enda överstatliga institution där ledamöterna väljs demokratiskt i allmänna direkta val. Det företräder folken i medlemsstaterna. Europaparlamentet väljs vart femte år och stiftar många lagar (direktiv, förordningar) som påverkar varje medborgares vardag.

Talmannen väljs för två och ett halvt år (dvs. en halv valperiod) och kan bli omvald. Talmannen företräder Europaparlamentet utåt och i parlamentets kontakter med övriga EU-institutioner.

Europaparlamentet har 736 ledamöter som utsetts av väljarna i EU:s 27 medlemsstater. Sedan 1979 väljs ledamöterna genom allmänna direkta val för en fem årsperiod.

Ledamöterna tillhör politiska grupper och går samman med utgångspunkt i politisk tillhörighet och inte nationalitet. För närvarande finns det 7 politiska grupper i Europaparlamentet.

För att förbereda Europaparlamentets verksamhet under sammanträdesperioderna är ledamöterna uppdelade i ständiga utskott som vart och ett har ett särskilt specialområde.

Europaparlamentets delegationer har kontakter med parlament i länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen. De spelar en viktig roll för att bidra till att öka EU:s inflytande i utlandet.

Talmanskonferensen består av parlamentets talman och de politiska gruppernas ordförande.

Presidiet består av Europaparlamentets talman, fjorton vice talmän och fem kvestorer såsom observatörer som väljs av kammaren för en period på två och ett halvt år och som kan väljas om.

Kvestorerna ansvarar för administrativa och ekonomiska ärenden som direkt berör ledamöterna, enligt presidiets riktlinjer.

Europaparlamentet bistås av ett generalsekretariat. Under generalsekreteraren arbetar ungefär 4600 tjänstemän för Europaparlamentet. Dessa har rekryterats efter uttagningsprov i alla EU-länder.

Unionens andra lagstiftande organ - Europeiska unionens råd - består av medlemsstaternas ministrar och deltar i Europaparlamentets arbete. Ordförandeskapet roterar och utövas i tur och ordning av varje medlemsstat under sex månader.

Text Malin Vikström
Foto Kent Norberg