Fisk är nyttig mat som är rik på vitaminer och mineraler. Fet fisk som strömming, sill, lax och makrill innehåller fleromättade fettsyror som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Vissa insjöfiskar och feta ostkustfiskar har förhöjda halter av miljöföroreningar. Gädda och abborre är rovfiskar och får därför i sig mera kvicksilver än annan fisk.
Under några år har vi kontrollerat kvicksilverhalt i gädda från olika sjöar inom Arvidsjaurs kommun. Fem gäddor från varje sjö analyserades. Resultatet visas i tabellen nedan. Förändringarna av halterna mellan provtagningstillfällena är överlag små.
Vattenråden i norrbotten genomförde en mätning av kvicksilver i matfisk under år 2011. Resultet från den mätningen redovisas i en rapport som du hittar under länkar.
Livsmedelsverket rekommenderar kvinnor som planerar att skaffa barn snart, som är gravida eller som ammar att helt avstå från abborre, gädda, gös, lake, ål samt stor hälleflundra. Övriga konsumenter bör inte konsumera dessa fiskarter i genomsnitt mer än en gång i veckan. Rekommendationerna om konsumtion av fisk finns på Livsmedelsverkets hemsida.
I samtliga sjöar i kommunen där gädda har analyserats har låga värden uppmätts, jämfört med gränsvärdet. Gränsvärdet som gäller inom EU avser högsta tillåtna kvicksilverhalter inom vissa livsmedel som säljs. för fiskprodukter är gränsvärdet 0,5 milligram per kilo (mg/kg). För vissa fiskarter som gädda och ål, är gränsvärdet 1,0 mg/kg. Halten 1 mg/kg fisk tillämpades tidigare som gräns för svartlistning av sjöar. Nu gäller istället allmänna kostråd för fisk.
Sjö | Halt (mg Hg/kg muskel) |
||||||
före 2001 | 2001 | 2002 | 2008 | 2011 | 2014 | 2016 |
|
Abraure | 0,46 (-84) 0,30 (-85) |
0,4 | 0,48 | 0,56 | |||
Akkajaure | 0,46 | 0,37 | 0,23 | ||||
Arvidsjaursjön | 0,50 (-84) 0,54 (-85) 0,32 (-92) |
0,32 | 0,53 | 0,5* | 0,62 | 0,44 | |
Avaviken | 0,32 (-86) | ||||||
Bauktsjaur | 0,5 | 0,35 | |||||
Ellijaure | 0,42 (-80) | 0,51 | |||||
Gierdaure | 0,43 (-80) | 0,46 | |||||
Guoudelisjaure | 0,98 (-81) | ||||||
Idträsk | 0,28 (-84) 0,20 (-85) |
||||||
Jäknajaure | 0,14* | ||||||
Ketaträsket | 0,33 | ||||||
Lappträsket | 0,31 (-84) | 0,31 | |||||
Laukersjön | 0,15 | 0,18 | |||||
Laxtjärnen | 0,36 (-93) | 0,36 | |||||
Ljusträsket | 0,45 (-92) | 0,44 | |||||
Lomträsk | 0,45 (-84) 0,33 (-85) 0,21 (-94) |
||||||
Mausjaur | 0,29 (-92) | 0,42 | 0,41 | ||||
Moskosel | 0,29 | 0,11* | |||||
Månsträsket | 0,24 (-97) | ||||||
N Kroktjärnen | 0,26 (-92) | ||||||
Norravan | 0,17 (-92) | ||||||
Nyträsksjön | 0,16 (-92) | ||||||
Pjesker | 0,40 (-84) 0,39 (-85) 0,42 (-94) |
0,57 | 0,33 | ||||
Ringlet | 0,13 (-84) 0,20 (-87) 0,19 (-93) |
0,14 | |||||
Sandträsket | 0,24 (-85) 0,14 (-84) |
0,24 | |||||
Serrejaur | 0,15 (-92) | ||||||
Storavan | 0,32 (-84) | 0,24 | |||||
Storträsket | 0,37 (-97) | 0,38 | 0,27 | ||||
Stor-Varjisträsk | 0,37 (-84) 0,32 (-85) |
0,32 | |||||
Vaksemjaure | 0,43 (-80) | 0,27 | |||||
Vuolgamjaure | 0,30 (-93) | 0,53 | 0,31 |
* Fisk som analyserades år 2011 var Abborre.
Naturvårdsverkets bedömningsklasser:
Klass | Benämning | Hg* |
1 | Mycket låg halt, naturligt förekommande |
<0,2
|
2 | Låg halt, ofta förhöjd jämfört med bakgrundsmiljö (halter i detta intervall kan dock vara naturliga i vissa näringsfattiga skogssjöar) |
0,2-0,5
|
3 | Måttigt hög halt, förhöjd jämfört med bakgrundsmiljö |
0,5-0,75
|
4 | Hög halt |
0,75-1,0
|
5 | Mycket hög halt |
>1,0
|
* mg/kg våtvikt i muskel hos enkilosgädda