Friggebodar

En friggebod är, enligt lagen, en bygglovsbefriad komplementbyggnad till ett en- och tvåbostadshus. Det betyder att det måste finnas en huvudbyggnad på tomten när man börjar bygga friggeboden.

Bygglov krävs inte för att i bostadshusets omedelbara närhet uppföra en eller flera fristående komplementbyggnader, så kallade friggebodar. Den sammanlagda byggnadsarean av alla de komplementbyggnader som har uppförts på tomten, med stöd av bestämmelserna om undantag från krav på bygglov, får inte vara större än 15,0 m². Den högsta höjden från mark till taknock får vara 3,0 meter

Boden får inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter om inte de grannar som berörs medger det. Friggeboden ska vara fristående. Den kan alltså inte byggas ihop med en annan byggnad.

Om en komplementbyggnad ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande måste bygglov sökas. Byggnadsnämnden gör då en vanlig prövning av ärendet. Bygglov krävs också om en komplementbyggnad placeras närmare gräns mot gata eller park än 4,5 meter

Komplementbyggnadens storlek

En komplementbyggnad ska vara fristående. Det är den utvändiga arean som räknas. Om taksprångets horisontella djup är mindre än 50 centimeter räknas det inte in i arean. Taksprånget är den del av yttertaket som springer ut ovan ytterväggen. Är det mer än 50 centimeter räknas hela taksprånget in. I standarden SS 21054:2009 anges hur man beräknar area och volym för husbyggnader. Standarden ges ut av Swedish Standards Institute, SIS.

Taknockshöjden på en komplementbyggnad beräknas med utgångspunkt från markens medelnivå invid byggnaden. En dom från Regeringsrätten kan ge vägledning för hur byggnadshöjden beräknas

Komplementbyggnadens placering och utformning

Lagen eller förarbetena ger ingen vägledning till vad som menas med ”i omedelbar närhet av bostadshuset”. Men byggnaden får inte placeras så att hemfridszonen utökas eller så att allemansrätten inskränks. (Norstedts laghandböcker. Plan- och bygglagen s 8:37.)

Även om friggeboden är bygglovsbefriad måste andra krav i plan- och bygglagen vara uppfyllda.Byggnader ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och intresset av en god helhetsverkan. Lokalisering, placering och utformning får inte ske så att byggnaderna eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

I Boverkets byggregler (BBR) finns regler som syftar till att förhindra brandspridning mellan byggnader. De gäller om komplementbygganden är större än 10 m² och placeras närmare bostadshuset än 4,0 meter. (BBR 5:721)

Hur får friggeboden användas?

I lagen finns inte angivet vad komplementbyggnaden får användas till. Vanligen nämns uthus, garage, förråd, trädgårdsväxthus, gäststuga, bastu och båthus som exempel. Även andra användningssätt är möjliga men det ska vara ett komplement till bostadshuset. (Norstedts laghandböcker. Plan- och bygglagen s 8:34.)

Något hinder mot att installera el i friggeboden finns inte. Plan- och bygglagen anger inte något om detta.

Grannens medgivande

Det är den byggande själv som får skaffa ett intyg om grannars medgivande och bevara det som framtida bevisning när han eller hon vill placera skyddad uteplats, skärmtak eller komplementbyggnad närmare gränsen än 4,5 meter. När en grannfastighet ägs av två makar eller sambor behövs medgivande från båda två. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. (Jfr prop. 1985/86:1 s 256)

Planbestämmelserna begränsar inte

Rätten att uppföra en friggebod begränsas inte av några planbestämmelser. Det betyder t.ex. att man får uppföra en friggebod på punktprickad mark (som normalt inte får bebyggas) och oavsett vad detaljplanen anger om hur stor area på varje tomt som får bebyggas.

Byggnadsnämndens tillsyn

Byggnadsnämnden i kommunen har tillsyn även över det lovfria byggandet. Det betyder att nämnden kan ingripa mot byggande som inte uppfyller de krav som finns i olika regler.

Strandnära
Det krävs tillstånd enligt miljöbalken om man bygger inom strandskyddsområde, det vill säga normalt 100 meter från hav, sjö och vattendrag. Strandskyddsområdet kan utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Det är länsstyrelsen som beslutar om strandskyddsdispens. Ibland har de delegerat rätten att besluta till kommunen.

Värdefull miljö
I område som utgör en värdefull miljö kan byggnadsnämnden införa bygglovsplikt för sådana åtgärder som normalt är fria från bygglov. Det kan t.ex. gälla när man uppför friggebodar. Byggnadsnämnden kan svara på frågan var sådana områden eventuellt finns.

Installationer
Om man vill installera ventilation, eldstad, vatten eller avlopp i boden krävs förmodligen en anmälan. Läs vidare under rubriken anmälan.