I grunden önskar nog alla föräldrar att deras barn skall få en bra och trygg uppväxt. Men ibland kan det finnas skäl till oro för att barnet inte har det bra. Det kan bero på att man som förälder känner att man inte alltid räcker till eller hinner med. Det kan gälla situationen i skolan eller i barnets sociala umgänge utanför skolan. I de allra flesta fall finner familjen själv en lösning på problemen, kanske med råd, stöd och avlastning från släkt och vänner. Men om detta inte räcker finns det andra möjligheter.
Även samhället har ett ansvar för barns och ungdomars uppväxt. Det finns inskrivet i socialtjänstlagen.
Både vuxna och barn kan vända sig till socialtjänsten för att där - och tillsammans med personalen diskutera olika vägar till en lösning.
I hela Norrbotten finns riktlinjer för samverkan runt barn och unga med sammansatta behov, kallat NORRBUS.
Kontaktperson/kontaktfamilj, lägervistelse/avlastning, eller hemterapeut som arbetar med praktiskt-pedagogiskt arbete i familjen är något av vad vi erbjuder. Vår hemterapeut Elsy-Britt Gustavsson håller också i de samtalsgrupper vi erbjuder. I samarbete med bl.a svenska kyrkan och barn och ungdomsförvalningen kan vi erbjuda stödgrupper för barn i missbruksfamiljer eller stöd i föräldraskapet.
Familjehem och institutionsvård finns ibland med som alternativa stödformer för barn och ungdomar.
Kontaktperson eller kontaktfamilj Barn och ungdomar kan på grund av olika svårigheter behöva en kontaktperson eller en kontaktfamilj som de kan träffa, få stöd av och kanske övernatta hos ibland. Behovet kan finnas under en kortare eller längre period.
Vi söker ständigt nya kontaktpersoner/kontaktfamiljer som kanske kan erbjuda ett barn eller en ungdom stöd. Behoven ser olika ut och därför behöver vi kontaktpersoner/kontaktfamiljer med olika bakgrund och intressen.
Har du tid över och vill göra en viktig förebyggande insats är du välkommen att kontakta 1:e socialsekreterare Anna Lindbäck, telefon 0960 - 157 20, e-post
anna.lindback@arvidsjaur.se.
Anmälningsplikt
Som tidigare angetts, ligger det yttersta ansvaret för barn och ungdomar som riskerar att fara illa, hos socialtjänsten. Men även andra, tex skolan och sjukvården är enligt socialtjänstlagen skyldiga att anmäla och lämna uppgifter till socialtjänsten när de i sin verksamhet kommer i kontakt med unga som de bedömer kan behöva särskilt stöd eller skydd. Även allmänheten kan höra av sig till socialtjänsten om man tror att ett barn kan behöva hjälp.
Så går en utredning till
När socialförvaltningen får reda på att ett barn kan behöva stöd eller skydd, är socialförvaltningen skyldig att se till att barnet får hjälp.
Redan i en första kontakt mellan socialtjänsten, familjen och barnet kan man komma överens om lösningar. Ibland kan behovet vara svårare att bedöma och socialtjänsten måste då göra en mer omfattande utredning om barnets behov.
Grunden för utredningen är de samtal som förs mellan socialtjänstens personal, barnet och föräldrarna. Samtalen förs både gemensamt och enskilt. För att få en helhetsbild kan socialtjänsten behöva komma i kontakt med andra i familjens omgivning, te x sjukvård och skola. Oftast tas dessa kontakter i samförstånd, men socialtjänsten kan även göra detta utan vårdnadshavarnas medgivande. Även personer i familjens närhet kan bidra till utredningen med viktiga uppgifter.
Om det inte finns speciella skäl bör utredningen vara klar inom fyra månader från första kontakten. När utredningen avslutats gör socialtjänsten en bedömning och fattar beslut om - och i så fall - vilken hjälp familjen skall få. Familjen får läsa utredningen och de har möjlighet att lämna sina synpunkter och att få dessa antecknade. Efter detta får vårdnadshavaren och barnet ett skriftligt beslut där även socialtjänstens motivering till beslutet finns med.